Liten sak som hände…
Idag på bussen hem från läkaren satt det två tonåringar, max 15-16 år gamla. De satt och pussades och såg mest kära ut i hela världen. Bägge hade solglasögon på sig och verkade efter första inblicken väldigt tuffa.
När sedan jag ska gå av bussen så reser sig dessa också och skulle alltså kliva av på samma ställe.
Då ser jag att bägge har synkäpp och håller varandra stadigt för att hjälpa varandra av bussen. Sedan håller dom i varandra med ena armen och håller käppen i den andra.
Det såg så förbannat sött och fint ut så ni anar inte.
Jag blev så glad när jag såg dom, både för att de funnit varandra men också för att de trots sitt handikapp ändå gör ”som alla andra”
Sånt blir man lite lycklig och glad över när man ser.
En sak som gjorde mig glad :)
Bookmark the permalink.
Vi kan vara glada att vi bor i Sverige och inte i Iran.
http://henrikalexandersson.blogspot.se/2005/07/jvla-barbarer.html
Det måste vart förbannat gullig syn:D