Detta inlägg är skrivet i vrede. Detta inlägg är skrivet i ilska och detta inlägg är skrivet i sorg.
Över hela världen har bilderna kablats ut från prideparaden i Moskva. Vi visste alla att det skulle hända. Vi visste alla att Ryssland än en gång skulle visa världen vilken odemokratisk plats det är, och vi visste alla att det sovjetiska spöket inte är dött utan att det finns där hela tiden, och emellanåt slår det till.
Låt oss se hur denna Eurovision dag så ut i Moskva idag…




Detta är bilder på människor som anhålls för att de vill visa sin kärlek. Detta i ett land som ikväll är värd för Europas största musiktävling, en tävling där över 100 miljoner människor kommer att titta. Allt detta skedde idag, och självklart blir omvärlden förbannad. Självklart blir våra politiker arga, men vem gör något? Är det i morgon ”vi” glömt det, eller kommer det hålla i sig tills på måndag.
Malena Ernman skrev i sin blogg idag:

Angående paraden idag så vill jag bara säga att det är tragiskt att Moskva förbjuder en hyllning till kärlek. Jag är inte gay själv men idag tänker jag kalla mig homosexuell för att stödja mina vänner och fans.

Det var bra skrivet av Malena. Låt oss alla kallas oss gay idag!
Förföljelsen av homosexuella är stor i Ryssland och i många av de forna sovjetstaterna. I Ryssland är det ok att kalla homosexuella för massförstörelsevapen. Det är ok att anklaga homosexuella som spridare av AIDS och det är ok att med våld förstöra demokratiska och fredliga protester. Detta i ett land vi samarbetar med, men som aldrig någonsin brytt sig vad omvärlden tycker. Ett land där ondskan aldrig verkar släppa taget om makten.
Därför anser jag att tiden är inne att sätta åt tumskruvarna på Ryssland. Är verkligen olja och gas mer värt än människor och kärlek? Svaret på den frågan, efter idag, är naturligtvis ja. För var är t.ex vår utrikesminsister som uttalar sig om precis allt som sker som expert, men som allt för sällan kritiserar Ryssland. För det är ju pengar det handlar om, både för Bildt personligen och för resten av omvärlden.
Vi har inga problem att skälla, bojkotta och tvinga fattiga länder att göra som vi tycker de ska göra, för vi har inget att förlora på om landet går under. När det gäller Ryssland är saken annorlunda. Därför accepterar vi att små mini Hitlers sitter i maktens korridorer där borta i öst. Därför accepterar vi våld mot människor som inte vill ha något annat än frihet. Därför accepterar vi att att vår stora granne beter sig som ett svin.
Vad vi alla kanske ska vara glada just nu att jag inte är statsminister, för jag försäkrar er om att kontakten mellan Ryssland och Sverige varit iskall efter denna dag. Jag försäkrar er om att jag gjort allt kan kunnat för att få Rysslands inavelspolitiker på fall. Jag försäkrar er om att jag skulle handlat efter det som samvetet säger är rätt, och inte plånboken.
Så ikväll när strålkastarna tänds emot Ryssland är det en skammens land Malena sjunger i. Det är det ondas land årets upplaga av Eurovision kommer sändas ifrån, och själv kommer jag inte titta. Det får vara nog med Melodifestivalen från Satans lärjungar för i år.
Det är dags att sätta Ryssland på plats, annars är vi inte bättre än dom. Att se på och inte göra något är lika skamligt som att utföra handlingen. Det måste vi lära oss och det är dags att Europa visar vem som har styrkan och vem som bryr sig om människorna.
Det är en mörk dag i Europa men aldrig har jag med sådan kraft, med sådan styrka och med sådan kärlek tittat på min regnbågsgflagga på väggen här hemma. Aldrig har jag känt mig så stolt att få säga orden: Jag är en HBTQ människa, och jävlar i min själ vad stolt jag är för det.
Pride! Upp till Kamp. Vi kommer vinna. Tillsammans, för alltid. In i evigheten!
/Walentine
Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om pride, regnbågsflaggan, hbt, hbtq, homosexuella, homosexuallitet, Ryssland, Eurovision, Malena Ernman